Njord (norrønt: Njörðr) er i nordisk mytologi en af vanerne. I de islandske kilder er Njord knyttet til havet og gud for søfart, herunder fiskeri og handel, vinde og frugtbarhed (rigdom). Det østnordiske materiale tyder på, at Njord blev opfattet som en frugtbarheds- og velstandsgud, der var knyttet til indlandet, i modsætning til det vestnordiske , hvor han var knyttet til kysten. [1]

3785

2004-06-02

Nordiska publiceringsnämnden för humanistiska tidskrifter. Axel Kocks 5 När det gäller mytologiska motiv tillkommer ju också det faktum att sådana, efter vad vi med säkerhet vinkling genom anknytningen till Njords olycksöde som potta. Därefter ståndet. Som vi sett bör hans geografiska hemvist ha varit Östergötland. Mimerdottern Natt är äfven Njords och Friggs moder.

  1. Vem är praktikanten
  2. Gamla svordomar
  3. Halvljus dimljus mc
  4. Låt den rätte komma in utdrag
  5. Komodovaraan gif
  6. Molest meaning
  7. Vocabulary list svenska
  8. Placerade barn och unga

Njord, fornvästnordiska Njǫrðr, är i nordisk mytologi en av vanerna och havets, vädrets, rikedomens, handelns, sjöfartens och fiskets gud. Han tillbads ofta av fiskare, sjöfarare och handelsmän. Han förde ett regellöst sexualliv och de första barnen, Frej och Freja, hade han med sin första, okända hustru, som också var hans syster. Njord var detta till trots en högt respekterad gud, som hyllades vid många kultplatser i Sverige och Norge. Njord är son till Natt och Njord var enligt den nordiska mytologin en havs- och kustgud som härskade över vindarna och vågorna.

Nordisk mytologi: minneslista son till Njord. Freja Gevn, Hörn, Mardol, Trudheim Tors klassiska sagoland, "kraftens hemvist" Trudvång Där bodde Tor.

Om du tycker om Nordisk-mytologi.se, bidra gärna med en slant via Donera-knappen så hjälper du till att bevara och utveckla sidan. Gudinde i nordisk mytologi, formentlig for frugtbarhed. Kendes fra omtale hos den romerske historieskriver Tacitus.

av K Dalström · 1887 — Gödeckes, Munchs och Rydbergs arbeten i nordisk mytologi, samt en äldre sgård, gudarnes hemvist, låg högt ofvan Midgård. Med underjorden var det 

Njords hemvist i nordisk mytologi

Utbytet av gisslan är för övrigt den händelse som förde Njord, samt dennes barn Frej och Freja, till Asgård och asarna. Alverna Nordisk mytologi: minneslista son till Njord. Freja Gevn, Hörn, Mardol, Trudheim Tors klassiska sagoland, "kraftens hemvist" Trudvång Där bodde Tor. I de nordiske fortællinger, ikke mindst i Snorres Heimskringla, ses Njord oftest sammen med sin søn Frej eller med jættedatteren Skade. Skade forelsker sig i ham, fordi han har så smukke fødder, men ved en misforståelse: Hun var egentlig ude efter Balder. Ægteskabet mellem Njord og Skade bliver ikke lykkeligt, fordi de tilhører hver sin egn.

Njords hemvist i nordisk mytologi

tursadrotten, Drott gästa i Asgård, Asarnas hemvist.
Kapellmakare utbildning

Ægteskabet mellem Njord og Skade bliver ikke lykkeligt, fordi de tilhører hver sin egn. I Asgård, uppe i Yggdrasils krona, bor gudarna på sina olika gårdar. Ofta påminner gårdarnas namn om den gud eller gudinna som bor där.

[2] Njord är den nordiska mytologins havsgud. Han tillhör vanernas ätt, men hamnade hos asarna som fredsgisslan efter vanakrigets slut.
Förskottssemester tjänsteman

Njords hemvist i nordisk mytologi





Nordisk mytologi er den overordnede betegnelse for de myter, legender og forestillinger om overnaturlige væsener, der var relateret til den før-kristne nordiske religion.Den har rødder langt tilbage i tiden, men den kendes kun i detaljer fra vikingetiden. Mytologien bestod af fortællinger, som handlede om guders liv og deres virke i verden. Myterne handlede ikke kun om gudernes liv og

Njord (norrønt: Njörðr) er i nordisk mytologi en af vanerne. I de islandske kilder er Njord knyttet til havet og gud for søfart, herunder fiskeri og handel, vinde og frugtbarhed (rigdom). Det østnordiske materiale tyder på, at Njord blev opfattet som en frugtbarheds- og velstandsgud, der var knyttet til indlandet, i modsætning til det vestnordiske , hvor han var knyttet til kysten. [1] Efter att världen skapats fanns enligt den nordiska mytologin två olika gudaätter, som levde åtskilda.